28. Varningar från andra sidan

Batteriet i iPod:en tog slut. Eli satte sig upp för att ta fram laddaren ur ryggsäcken.
Just när han satt laddaren i iPod:en och valt en spellista, hörde han hur dörren öppnades och någon kom in i rummet.
”Dylan…?” frågade han och hörde hur förhoppningsfull han lät.
Inget svar.
Eli tände sänglampan.
Det var inte Dylan som satte sig på sängkanten, det var Doktor Stewart.
”Doktor Stewart, vad gör ni här?” frågade Eli.
”Jag kom för att säga adjö.” sa hon.
Det var något konstigt med hennes röst. Hon lät inte lika mjuk som vanligt.
Eli kände sig illa till mods.
Ironiskt nog började Creedence Clearwater Revival’s Bad Moon Rising strömma ur hörlurarna i Dylans iPod.

I see the bad moon rising.
I see trouble on the way.
I see earthquakes and lightnin'.
I see bad times today.

Don't go around tonight,
Well, it's bound to take your life,
There's a bad moon on the rise.

Ännu ett tecken från andra sidan…? for det genom Elis huvud.
Varför tänker jag så konstiga tankar hela tiden…? undrade han.

Doktor Stewart tryckte ner honom i sängen.
”Ligg still, nu så jag inte gör illa dig.” sa hon.
Hon stoppade ner handen i fickan på sin läkarrock och fiskade upp en spruta.
Då förstod Eli.
Han hade fått ett tecken från andra sidan. En varning.
Dylans ord ringde i hans öron:
Här. I sjukhusflygeln alltså.
Hon blev förgiftad.

Förgiftad…
Millie!
Doktor Stewart var den som hade dödat Millie!